ligger i soffan och bara glor på tråkig tvprogram, dodgie ligger i soffan bredvid och snarkar :) Men jag kan bara tänka på mitt hjärta som jobbar och sliter.. jag klagar aldrig på hans jobb för jag vet hur mycket det betyder för honom. Men just nu börjar det bli riktigt jobbigt att bara hålla tyst.. för nu ser jag hur dåligt han mår, och att han är så trött, och jag börjar bli riktigt orolig över att han ska somna framför ratten eller något. Innan var det liksom 13 timmar om dagen, nu är det 24 timmar. Och det känns som att jag måste lägga mig i för att något skall ändras. För allt kan inte falla på en människa, att andra får lov att kör hem när dom vill och åka iväg på semester när mitt hjärta bara får vara iväg i 3 dagar sen är det kris. Men nu när det är kris så är det bara för honom att köra järnet, då ingen hjälper honom, och vikarie är absolut inget som används. Helt för jävligt!